Smärta under en födsel kan upplevas väldigt olika. Vi har även olika känslor inför att känna smärta. Det finns heller ingen smärtlindringsmetod som är bäst för alla. En del vill använda läkemedel, andra föredrar icke-medicinska metoder och många kombinerar flera olika metoder under födselns gång. Vi är olika helt enkelt!
Det är jättebra att känna till alternativen redan innan födseln tycker vi, men du behöver inte bestämma i förväg vad du kommer att använda. Behovet kan förändras i stunden.
Här går vi igenom några av de vanligaste smärtlindringsmetoderna.
Ryggbedövning – epidural (EDA) och spinalbedövning
Vad är det och hur ges det?
Ryggbedövning är en av de mest effektiva medicinska metoderna för smärtlindring under en födsel. De två vanligaste formerna är epiduralbedövning (EDA) och spinalbedövning.
Vid en epidural får den födande först lokalbedövning i huden i nedre delen av ryggen. Därefter för narkosläkaren in en nål mellan ryggkotorna och placerar en mycket tunn plastslang, en epiduralkateter, i epiduralrummet utanför ryggmärgshinnan. Nålen tas bort medan slangen får sitta kvar. Genom den kan bedövningsläkemedel sedan ges kontinuerligt eller i upprepade doser under förlossningen.
Bedövningen består vanligen av lokalbedövningsmedel i kombination med en liten mängd opioid. Smärtlindringen börjar oftast märkas inom 5–10 minuter och når full effekt efter ungefär 20–30 minuter.
Vid en spinalbedövning sprutas läkemedlet i stället direkt in i ryggmärgsvätskan. Effekten kommer snabbare än vid epidural men bedövningen går inte att fylla på på samma sätt och har därför kortare verkningstid.
Spinalbedövning används bland annat inför kejsarsnitt, men kan också användas som smärtlindring sent i en snabbt fortskridande födsel. Ibland kombineras spinal- och epiduralbedövning. Vilken ryggbedövning som passar bäst i stunden har vårdpersonalen koll på.
Hur fungerar det?
Bedövningen blockerar överföringen av smärtsignaler från livmodern och bäckenområdet till hjärnan. Målet med en modern förlossningsepidural som den som används i Sverige är vanligtvis att minska smärtan kraftigt samtidigt som den födande fortfarande känner tryck och kan röra benen.
Hur mycket rörlighet man har kan dock varierar. En del kan stå och gå medan andra får tyngre eller mer bedövade ben.
Fördelar
- En av de mest effektiva formerna av smärtlindring.
- Kan ge möjlighet till vila och återhämtning under ett långt eller mycket intensivt värkarbete.
- EDA kan fyllas på och användas under lång tid.
- Påverkar inte ens verklighetsuppfattning.
- Kan vara särskilt värdefull vid exempelvis havandeskapsförgiftning då det sänker blodtrycket eller när värkstimulerande läkemedel och smärtan kan eskalera.
Nackdelar och möjliga biverkningar
- Det tar en stund att anlägga bedövningen och en narkosläkare behöver finnas tillgänglig.
- Effekten kan bli ojämn eller otillräcklig och bedövningen kan ibland behöva justeras eller läggas om.
- Blodtrycket kan sjunka och behöver därför kontrolleras.
- Klåda, frossa och feber kan förekomma.
- Det kan bli svårare att känna när urinblåsan är full och ibland behövs tappning med kateter.
- Benen kan kännas tunga eller bedövade, vilket kan begränsa rörligheten.
- Värkarna kan bli mindre effektiva och behovet av värkstimulerande dropp kan öka.
- I ovanliga fall kan man få en kraftig så kallad postspinal huvudvärk efter bedövningen.
- Allvarliga komplikationer, exempelvis nervskada eller infektion förekommer, men är mycket sällsynta.
Äldre studier har visat en ökad risk för instrumentell vaginal födsel, till exempel med sugklocka, efter epidural. I studier av modern lågdos-EDA har man däremot inte kunnat visa samma tydliga samband.
Bäckenbottenbedövning – pudendusblockad/PDB
Vad är det och hur ges det?
Pudendusblockad, ofta förkortad PDB, är en lokalbedövning av pudendusnerven, som förmedlar känsel från bland annat bäckenbotten, vagina och delar av vulva.
Bedövningen ges vanligtvis av barnmorska eller läkare genom vagina, på båda sidor, och används framför allt under den senare delen av förlossningen när barnet ska födas fram.
Den kan även användas inför exempelvis sugklocka eller som bedövning när en bristning behöver sys efter förlossningen. Ges den efter födseln inför suturering så ges den via stick i sittbenen.
Hur fungerar det?
Lokalbedövningsmedlet blockerar nervsignaler från bäckenbotten. Det betyder att PDB framför allt lindrar den brännande och tänjande smärta som kan uppstå när barnet tränger ned och föds fram.
Den tar däremot inte bort smärtan från livmoderns sammandragningar.
Fördelar
- Kan ge effektiv smärtlindring i bäckenbotten under utdrivningsskedet.
- Påverkar inte medvetandet.
- Kan användas även om man inte har epidural.
- Kan också användas vid suturering efter förlossningen.
- Relativt snabb effekt.
Nackdelar
- Bedövar bara ett begränsat område och hjälper därför inte mot smärta från livmodern.
- Själva injektionen kan upplevas som obehaglig.
- Effekten kan bli otillräcklig eller ojämn.
- I sällsynta fall kan komplikationer som blödning, infektion eller påverkan på närliggande strukturer uppstå.
Lustgas
Vad är det och hur ges det?
Lustgas är en blandning av dikväveoxid och syrgas som andas in genom en mask eller ett munstycke.
Den födande håller själv masken och andas in lustgasen i samband med sammandragningar/värkar. Eftersom det tar några sekunder innan effekten kommer är tajmingen viktig. Ofta fungerar det bäst att börja andas i masken så fort man känner att sammandragningen/värken är på väg.
Strax innan den är helt över läggs masken åt sidan och effekten försvinner snabbt. Viktigt att ta bort masken och få en paus från lustgasen mellan sammandragningar/värkar.
Hur fungerar det?
Lustgas tar vanligtvis inte bort smärtan helt, men kan göra att den upplevs mindre intensiv och lättare att hantera. Många upplever också att gasen hjälper dem att slappna av och fokusera på andningen. Effekten varierar mycket mellan olika personer.
Fördelar
- Verkar snabbt och försvinner snabbt ur kroppen.
- Den födande styr själv användningen.
- Påverkar inte värkarbetet.
- Kan kombineras med andra smärtlindringsmetoder.
- Kräver inga nålstick.
- Har vid vanlig användning under födseln ingen betydelsefull påverkan på barnet.
Nackdelar
- Kan ge yrsel, dåsighet, illamående eller en känsla av att vara bortkopplad.
- Vissa tycker att masken känns obehaglig.
- En del upplever minnesluckor.
- Effekten på smärtan är betydligt mindre än vid exempelvis epidural.
- Lustgas är en potent växthusgas och användningen har därför också en miljöaspekt.
Akupunktur
Vad är det och hur ges det?
Vid akupunktur placeras tunna nålar på utvalda punkter på kroppen. Under födseln används metoden framför allt i syfte att minska smärtupplevelsen och underlätta avslappning. Men kan även ges postpartum i syfte att minska blödning och hjälpa placentan att lossna.
Nålarna kan exempelvis placeras i händer, ben, fötter, tår, rygg eller andra områden beroende på vilka besvär man vill påverka. Akupunktur ges av personal med utbildning i metoden.
Hur fungerar det?
Exakt hur akupunktur påverkar smärta är inte helt klarlagt. Stimuleringen av nervsystemet kan påverka kroppens egen smärtreglering och frisättning av bland annat endorfiner.
Forskningen visar inte någon säker eller stor minskning av själva smärtintensiteten, men akupunktur kan möjligen öka tillfredsställelsen med smärtlindringen och minska behovet av annan farmakologisk smärtlindring.
Fördelar
- Påverkar inte medvetandet.
- Begränsar vanligtvis inte rörligheten särskilt mycket.
- Kan kombineras med andra smärtlindringsmetoder.
- En del upplever framför allt en avslappnande effekt.
Nackdelar
- Effekten varierar mycket mellan personer.
- Forskningsstödet för tydlig smärtlindrande effekt är begränsat.
- Kräver personal som är utbildad i metoden.
- Nålarna kan kännas obehagliga.
Sterila kvaddlar
Vad är det och hur ges det?
Sterila kvaddlar innebär att små mängder sterilt vatten sprutas in ytligt i huden på de områden där den födande har ont, oftast i ryggslutet men ibland även nedre delen av magen.
Det sterila vattnet bildar små upphöjningar, så kallade kvaddlar, som snabbt försvinner.
Ofta ges flera injektioner under kort tid. Eftersom själva injektionerna kan göra ordentligt ont kan två barnmorskor ibland ge dem samtidigt för att det ska gå fortare. Ges i regel under en sammandragning/värk.
Hur fungerar det?
Injektionen av sterilt vatten ger en kort men intensiv smärta, ofta beskriven som en kraftig sveda eller flera getingstick. Den starka stimuleringen påverkar nervsystemets bearbetning av andra smärtsignaler och stimulerar kroppens egen smärtlindring. Svedan efter injektionen brukar klinga av inom ungefär 20–30 sekunder. Den smärtlindrande effekten kan däremot sitta i upp till två timmar. Sterila kvaddlar verkar vara särskilt användbara vid lokaliserad ryggsmärta under födseln.
Fördelar
- Påverkar inte barnet.
- Påverkar inte värkarbetet.
- Kan kombineras med annan smärtlindring.
- Går snabbt att ge.
- Begränsar inte rörligheten efteråt.
- Kan upprepas.
- Kräver ingen avancerad utrustning.
Nackdelar
- Själva injektionerna kan göra mycket ont, även om smärtan är kortvarig.
- Effekten varierar mellan olika personer.
- Små blåmärken kan uppstå vid insticksställena.
- Ger relativt kortvarig effekt.
- Den som har en blödningssjukdom eller använder blodförtunnande läkemedel bör prata med vårdpersonalen innan behandlingen.
Tryck och massage
Vad är det och hur används det?
Massage och tryck är enkla smärtlindringsmetoder som kan användas under hela födseln. Den födande kan exempelvis få massage över axlar, rygg, höfter eller ben.
Under sammandragningar/värkar uppskattar många ett betydligt fastare tryck, särskilt över korsryggen eller höfterna. En partner eller stödperson kan exempelvis använda händerna, knogarna eller en massageboll.
Det viktigaste är inte någon särskild teknik utan att den som föder får styra var, hur hårt och när beröringen ska ges. Det som känns skönt mellan sammandragningar/värkarna kan vara helt fel under sammandragningar/värkar och tvärtom. Med fördel kan man öva lite på detta hemma redan under graviditeten.
Hur fungerar det?
Beröring och tryck ger nervsystemet andra sinnesintryck som kan konkurrera med smärtsignalerna. Massage kan också hjälpa kroppen att slappna av och minska spänningar som annars kan förstärka smärtupplevelsen.
För många handlar effekten lika mycket om trygghet, närvaro och stöd som om själva massagen.
Fördelar
- Kan användas hemma och på sjukhus.
- Påverkar inte barnet eller värkarbetet.
- Har inga läkemedelsbiverkningar.
- Kan kombineras med all annan smärtlindring.
- Gör det lätt för en partner eller stödperson att vara aktiv och hjälpa till.
- Kan anpassas helt efter den födandes önskemål.
Nackdelar
- Effekten varierar.
- Kräver ofta att någon finns tillgänglig och orkar massera under längre tid.
- Många blir mycket känsliga för beröring under födseln och kan plötsligt vilja bli lämnade helt ifred. Det är också normalt.
Bad
Vad är det och hur används det?
Att sjunka ned i varmt vatten kan vara en mycket effektiv metod för avslappning och smärthantering under en födsel.
Vattnet omsluter kroppen och gör den mer tyngdlös, vilket kan underlätta avslappning och göra det lättare att byta ställning. Bad används framför allt under öppningsskedet, men på vissa kliniker där kompetensen och utrustningen finns så går det även att föda barnet i vatten.
Hur fungerar det?
Värmen kan minska muskelspänningar och hjälpa kroppen att slappna av. Samtidigt ger vattnets tryck och beröring en kontinuerlig sensorisk stimulering som kan påverka hur smärtan upplevs.
Forskning på friska gravida med låg risk för komplikationer visar att bad under öppningsskedet kan minska behovet av epidural utan att öka risken för kejsarsnitt eller instrumentell vaginal födsel.
Fördelar
- Kan ge både avslappning och smärtlindring.
- Underlättar rörelse och positionsbyten.
- Påverkar inte medvetandet.
- Inga läkemedelsbiverkningar.
- Kan minska behovet av annan smärtlindring.
- Kan upplevas ge avskildhet och lugn.
Nackdelar
- Alla förlossningsrum har inte bad.
- Vid vissa komplikationer eller behov av övervakning kan bad vara olämpligt eller svårare att genomföra.
- Vattnet bör inte är för varmt eftersom den födandes kroppstemperatur kan stiga vilket kan påverka barnet. Olika riktlinjer kring temperatur på olika kliniker.
- Man behöver komma ihåg att dricka eftersom varm miljö kan bidra till vätskeförlust.
- Rutiner kring bad efter vattenavgång och kring vattenfödsel skiljer sig mellan kliniker.
Värme
Vad är det och hur används det?
Värme är en enkel men ofta uppskattad smärtlindringsmetod som kan användas redan hemma i latensfasen.
Det kan exempelvis vara:
- en varm vetekudde eller värmedyna över rygg eller mage
- varma handdukar
- en varm dusch mot rygg eller mage
- varma kompresser mot mellangården under framfödandet.
Hur fungerar det?
Värme kan hjälpa spända muskler att slappna av och samtidigt ge nervsystemet andra sinnesintryck som konkurrerar med smärtsignalerna.
Det kan vara särskilt skönt vid molande smärta i rygg och mage och fungerar för många bra under den tidiga delen av födseln.
Fördelar
- Enkelt och lättillgängligt.
- Kan användas redan hemma.
- Påverkar inte barnet eller värkarbetet.
- Har inga läkemedelsbiverkningar.
- Kan kombineras med många andra smärtlindringsmetoder.
- Den födande kan själv styra var värmen ska placeras.
Nackdelar
- Smärtlindringen är oftast mild till måttlig och räcker inte för alla när födandet blir intensivare.
- För hög temperatur kan orsaka brännskador.
- Extra försiktighet behövs om känseln är nedsatt, exempelvis efter ryggbedövning.
- Mycket värme under lång tid kan bidra till överhettning, vätskeförlust och blodtrycksfall.
Det går bra att kombinera och anpassa sig efter situationen
Smärtlindring under födseln behöver inte vara ett val mellan ”naturligt” och ”medicinskt”. Det behöver inte heller vara så att man direkt går på den starkaste formen av smärtlindring. Man kan se det lite som en trappa som man tar sig upp efter behov. Ofta fungerar metoderna bra/bättre tillsammans och behoven kan förändras under födselns gång.
Bad och massage kanske fungerar fint under öppningsskedet. Senare kanske lustgas känns hjälpsamt. Om födseln blir långdragen eller kräver värkstimulerande kan epidural ge möjlighet att vila och adekvat smärtlindring. Under framfödandet kan värme eller en pudendusblockad bli aktuell.
Målet är inte att använda så lite eller så mycket smärtlindring som möjligt. Målet är att den som föder ska få stöd och möjlighet att göra informerade val och välja de metoder som hjälper just henne att känna sig så trygg och väl omhändertagen som möjligt under sin födsel.